- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
160

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

barn. En dag och en natt väntade jag hans återkomst,
och under denna sista natt var det som Guds röst
väckte mig upp och sade: ’Se i denna missräkning
en bild av ditt eget liv! Du nådde ej det lilla målet —
du skall ej heller någonsin nå det stora.’

Jag intogs av en djup fasa, ett kallt förakt för mig
själv -— fjällen föllo från mina ögon. Man kan ej
stå under en sådan natt på det höga, snöklädda
Tschidtjak, med himmelen, stjärnorna och norrskenet
över sig, med den vitsvepta avgrunden under sig, och
se sin egen bild i falsk dager: sanningens gudomliga
makt måste tränga fram, själen tvingas att öppna sig
för det språk, som den aldrig förr hört eller, om den
hört det, ej velat förstå — här går ej an att skolka.
Mina ögon äro öppnade.

Jag har väl lidit mycket, men det var ett falskt
lidande, och jag häpnar och bävar över det råa
misstag, vi båda begingo i fråga om reningen och
helgelsen. Huru kunde fanatismens bindel så hårt vara
bunden om bådas våra ögon, att vi ej sågo det denna väg
skulle bära till avgrunden i stället för till himmelen
—- vilket elände i den skärseld, varigenom du ansåg
mig ensamt kunna renas!

Är det genom att framlocka frestelserna i deras
mest farliga gestalter och genom att göra sig
förtrogen med dem, som man helgar sig? Är det genom
att späka kroppen till den höjd, att fantasien ensamt
får leva, som man renar sig? Är det slutligen genom
att begagna gisslet, som man utdriver de onda begären,
då man just genom denna penitens i den grad
försvagar hela organismen, att man ej mera är i stånd
att fasthålla sig vid en klar tanke, utan känner sig
allt närmare och närmare driven mot den punkt, där
vansinnet avlöser fanatismen?

Välsignad, evigt välsignad vare denna natt, som av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free