- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
193

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

länge, tills hon lyckats försätta henne i den gamla
ställningen; hon svarade knappt, hörde knappt, utan
slöt sig allt mer och mer inom sig själv; och vid detta
inre liv såg man grant, att hennes visioner icke blott
fortforo, utan tilltogo. Ty ehuru hennes läppar ej
mera meddelade varken vad hon såg eller hörde,
förkunnade hennes ögon, hennes åtbörder, hennes
lyssnande uppmärksamhet och häftigt påkommande tårar
tillvaron av dessa farliga stunder, och man kunde
märka, att hennes fantasi i synnerhet återflyttat sig
till barnet och den bortstulna moderssällheten, ty hon
var nu beständigt sysselsatt med att taga upp, lägga
ihop och lägga in de småkläder, vilka den lilla byrån
förvarade.

När hon någon gång arbetade, var det på samma
broderi hon haft i händerna, då den stora olyckan med
Max inträffade, och detta arbete kunde ännu räcka
länge; det var nämligen en bred girland kring ett
stycke siden, ämnat till ett litet täcke. Max hade själv
ritat mönstret och hjälpte henne taga ut färgerna på
silket. Således skulle det för Evelyn alltid vara en
hemlig sällhet att uttänja detta arbete, varunder hon
levde om det förflutna.

Läkaren, som följt henne från hennes första
insjuknande, skakade allt mer och mer betänkligt på
huvudet; och då konsuln en dag rätt allvarsamt satte
åt doktorn, måste denne erkänna, att han verkligen,
i fall man ej lyckades att uppfinna någon motkraft,
som skingrade hennes tankar, hade att befara det
Evelyns tillstånd småningom skulle övergå i ett stilla
vansinne.

Sedan konsul Löwe hört detta förfärliga utslag och
sett och erfarit huru Evelyn till moderns förtret och
sin svärmors djupa sorg förkastat alla upptänkliga
försök till förströelse, sade han en dag, då han ensam

13 En natt vid Bullarsjön. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free