Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finns du? Min själ erfar ett brinnande behov att
förgöra dig, du, som förgjort honom... Men vad säger
jag — hur rasar jag ... har ej min Herre och Mästare
bjudit oss att vara försonliga, att välsigna våra
fiender ...»
Likt en boll kastades Constances själ fram och åter
mellan de två makterna, religionen och svartsjukan.
LXXIII.
Samma afton skrev Grave sitt svar på Justus’
senaste brev.
»Broder!
Jag har med. flit låtit en tid förlyta, innan jag gick
att avbörda mig vänskapens och pliktens fordringar
mot dig. Du gissar, att mitt hjärtas bedrövelse
därtill varit vållande, och jag kan ej neka, att du grymt
sårat detta hjärta, då du misskänt renheten av de råd
jag givit dig.
Vare långt ifrån mig att tro mig ofelbar — nej,
bättre har jag uppfattat honom, vars lära är
ödmjukhet — men såsom din ende sanne vän, såsom en man
med lång världserfarenhet, rådde jag efter min
övertygelse. Du har förkastat detta råd ... du anser dig
ha prövat och renat dig nog. Gör då som du vill, följ
den andes makt, som behärskar dig — jag skall ej
klaga, ty människornas öde står skrivet där ovan i
livsens bok ... ditt måste fullbordas !
Men akta dig, påskynda det ej ... ’Farer icke ville;
Gud låter intet gäcka sig, ty vad människan sår, det
skall hon ock uppskära. Den, som sår i sitt kött, han
skall av köttet uppskära förgänglighet; men den, som
sår i andanom, han skall uppskära av andanom evin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
