Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Grave ville vara av med honom. Varför ville han
det... ? Grave nämnde ej Constance denna gång, men
i konsulns brev stod att hon var hemrest. »O», utbrast
missionären, uppfarande ur den korta överläggningen,
»han har själv kastat sina synd fulla ögon på henne,
till vilken jag icke vågade lyfta mina!» Och nu i full
flamma ägde han endast ett mål: han måste dit, måste
se själv, kanske rädda Constance från någon olycka.
Ingen skulle kvarhålla honom där han ej längre ville
stanna. »Ha... jag fruktar att jag nästan gått i
denne mans ledband — men vartill... ja, vartill?»
Kort härefter var Justus på väg till Örnvik, som
han först måste besöka. Under den långa resan lade
sig tidtals den vilda spänningen; det s. k. förnuftet
frammanades, och genom den rådplägning, som
uppstod, föll åter en tanke på det med så stor fasa
förkastade giftermålsförslaget, det vill säga, att Justus’
sofismer vredo och vände hans planer så, att de kunde
njuta skydd av förnuftet, samvetet och hedern. Det
fanns ju dessutom ett helt år, Evelyns änkeår, för
övervägandet.
Han utkastade två rediga planer.
Sedan han i egenskap av vän, bror och
religions-lärare uppträtt på Örnvik, där han under denna
tre-falt lyckliga befattning kunde läka Evelyns stilla
smärta och föra henne till vilken punkt han önskade,
företog han resan till Bullaren. Funnes då en skymt
av förhoppning att hans kärlek, sedan den uthärdat
några veckors prövning, skulle kunna övervinnas, då
återvände han, efter ett nytt besök på Örnvik, till
Lappmarken och kvarbleve där, intill dess tiden tilläte
honom avgöra det viktigaste steget i hans liv; och
lyckades detta, vilket han ej en stund satte i fråga,
lämnade han bestämt det prästerliga ämbetet, vilket
han nu trodde sig vara ovärdig — en verksamhet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
