Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nej, det begriper jag icke. Din långa
tjänstledighet för missionsresan är redan given, och ...» Här
tystnade Grave: han var nära att blotta sig.
»För missionsresan, ja», inföll Justus, »men jag kan
väl icke vara en sådan usling, att jag under pretext
av den reser världen omkring för mitt eget nöje! Nej,
min själ är sjuk, mitt sinne är sjukt; beslutar jag mig
för denna resa, det jag bestämt tror, att jag gör för
ett år», Justus tänkte på Evelyns sorgeår, »så skall
jag, för att äga någon förnuftig förevändning, begära
att få begagna permissionen för att vid utrikes
mis-sionsinstituter göra mig närmare bekant med vad som
fordras för en till tjänstgöring utvandrande missionär.
— När jag kommer hem», fortsatte han åter i
tankarna, »gör jag min avsägelse.» —
»Men för att göra hela resan verkställbar, så
avvakta denna förändring i din tjänstledighet hos din
mor, på Örnvik eller varhelst du behagar... blott icke
här!»
»Jo, just här skall jag besinna mig!» svarade Justus
retad. »Det blir därvid... åtminstone skall jag besinna
mig en vecka... Och nu kanske vill du framlägga det
där medlet, genom vilket du skulle bortfläkta alla mina
misstankar ?»
»Jag skall spara det till eftermiddagen. Låt oss
använda återstoden av förmiddagen till en promenad i
min park, såsom jag stundom på skämt kallar den
präktiga skogen här kring bostället... denna vandring skall
just nu göra oss båda gott.»
LXXX.
»Nej, icke mer», sade Justus, »jag har redan
druckit över vad jag borde! Du vet att vinet har det felet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
