Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag uppmanat, har jag av dig fordrat den fingaste
handling, som ej sträng hederskänsla kan gå in på?»
»Det har du ej i ord, men vid det förbund, som du
föreslår, skulle säkert mer än tusen gånger både min
heder och min grannlagenhet såras — och mitt
namn... Justus reste sig och andades tungt liksom
han velat blåsa ut den kvävande luft han inandats.
»Ditt namn, vad skulle det ha att frukta under mitt
beskydd! Begriper du då icke, att just detta namn
måste aktas med en ömhet, som ej tål en fläkt därpå?
Den helige, folkets avgud... åh, oroa dig icke: du
kan ej bli hälften så rädd om ditt namn som jag!»
Justus andades ännu djupare: den förpestade
luften började verka med en hastighet, som på samma
gång rusade och kvalde. »Min själ», mumlade han,
»var gör du av min själ? Leva här... vet du icke,
att själva paradiset ej skyddar för syndafall!»
»Din själ är din fria egendom: förlustar den sig i
lustgårdens ljuvlighet, utan att falla från höjden av
sin ursprungliga renhet, väl då henne, att hon består
en så härlig seger — går det henne däremot så, att
hon, berusad av frestelsens allsmäktiga makt, smakar
den förbjudna frukten, har ju Herren i sin mildhet
icke förgäves givit henne fikonalövet till skydd ...
Men låt oss nu sluta vår fest för i afton! Bortkastar
du icke vanvettigt det förslag, jag gjort dig, skola vi
mången afton i den präktiga kyrkoherdebyggnaden
fördriva en glad stund i förtroligt samspråk. Men
innan vi skiljas — hur lång betänketid behöver du?»
»Minst en månad.»
»Det är mycket, ja, kanske för mycket... men du
är fri, jag upprepar det!» Grave upprepade detta i den
övertygelsen, att Justus, efter en månads vistelse i
Näckdalen, skulle vara sa fullkomligt bunden, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
