- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
322

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men jag törs ej dölja för dig, att det kanske gömmer
synd och fördärv, detta liv med blommor ovanpå...
Vi kunna också fly till det mörka hednalandet, om
vilket vi drömt så många ljusa drömmar, fly med
varandra, för att genom otaliga själars förlossning ur
det andliga mörkret köpa oss själva förlossning...
vore det ej ljuvt, härligt... o, över all beskrivning ...
Men jag ser på de stjärnskott, som brinna och slockna
i dina ögon, att du ryser för alltsammans... Nåväl,
då återstår blott den jordiska skilsmässan; därinne»

— hans blick vändes åt Evelyns rum — »vilar det
hopp, på vilket vi kunna grunda den... välj nu.»

»Om», sade Constance, i det hon med en våldsam
rörelse drog sig ur hans famn och reste sig upp, »om
jag efter denna stund kunde välja något annat än det
sista, skulle föraktet släcka din kärlek — och hellre
än att stå ovärdig i dina ögon, vill jag marteras till
döds ... Jag har valt!»

En rörelse i st järnkammaren tillkännagav att
Evelyn vaknat. *

Nu reste sig även Justus. »Du har avgjort såsom
jag visste att du skulle avgöra... tack, hav tack för
det du hade mod att rädda bägges våra själar — nu
kan ingenting förändra mitt beslut. Och tack även
för denna stund, stulen ur himlen! Gör dig inga
samvetskval däröver; den var ju endast tvenne hjärtans
rena offerfest... Gud själv kunde ha sett den. Inom
åtta dagar, ja, inom åtta dagar är den mer än
tusen-falt betald!»

»För Guds barmhärtighet — jag anropar dig i detta
ögonblick, då jag har styrka därtill — dröj ej så länge;
låt det avgöras nu!»

»Icke^ så... skulle jag, medan mina läppar ännu
känna lågan av dina kyssar, kunna framträda till
henne? Nej, åtta dagar måste jag ha till beredelse...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free