Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. De första sex veckorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen af det hela ingaf henne. Men äfven
för detta syntes ryttmästaren känslolös. Han
tycktes veta att allt var bra, men såg nt
liksom han velat säga: “Hur kan man glädja sig
åt de döda föremålen, när den lefvande andan
fattas ?“
Lavinia tog åter plats vid bordet.
“Gode Ludvig,“ sade hon hastigt, “om jag
af rätt innerligt hjerta beder för den stackars
mannen“ — hon fattade härvid sin mans hand
och tryckte den bedjande ömt — “skulle du
då vara i stånd att neka mig en bön på denna
dag... besinna, Ludvig, på den första dag vi
äro tillsammans hos oss?“ Och den sköna
qvinnan, som väl kände den makt hon hade i
sina ögon, såg på sin make med en blick, vid
hvilken färgen skiftade på hans kinder.
Hon märkte hans rörelse och vågade redan
hoppas. Det var en så skön, en så himmelskt
ljuf tanke att hennes första dag i detta hus
skulle utmärkas af en god handling.
Men, o ve, rodnaden på Ludvigs kind
försvann. Han drog sin hand sakta ur hennes
och sade halfhögt, likväl med detta intagande
uttryck i sin röst, som Lavinia ett par gånger
förut hört: “Ifall du ej nämt något vid
bordet, Lavinia (det var nästan liksom ett försök
att visa ditt välde), så hade din anhållan icke
redan varit afslagen. Men nu, när den så är9
i både inspektörens, fru Brunsbergs och
do-mestikernas närvaro, finner du sjelf att det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
