Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Hvad ryttmästaren vidare gör för upptäckter, och hvad hans fru gör för erfarenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blickar mot den art, hvilken nu troligen skulle
visa sig.
“Hans korta “god morgon“ ljöd som suset
af en bister nordanvind. Hans blick uttryckte
ingenting annat än den fullkomligaste likgiltighet.
“Men, min gud, hvad har så kunnat
förändra honom sedan i går afton ?“ var hennes
tysta fråga — den högt uttalade: “Har du ej
sofvit godt, bäste Ludvig ?“ Och hon såg på
honom vänligare äta hon någonsin gjort, ty i
detta ögonblick hade hon helt och hållit
förgätit Marie Rehnman.
“Jo, jag har den lyckan att alltid sofva
godt!“ svarade han ännu mera sträft, just för
den vänliga blickens skull, som han visste
omöjligt kunde annat än ljuga.
“Men det förekommer mig som du icke
mådde riktigt väl? Det ligger något i hela
ditt utseende, som oroar mig.“
“Du är alltför god, min vän, som spiller
en tanke på något så obetydligt som mitt
utseende... jag är emellertid fullkomligt frisk.“
Lavinia, som fann att hvarje vidare fråga
endast skulle öka hans retlighet, yttrade
ingenting mer.
Herrskapet drack och teg.
En jungfru inkom för att utbära
kaffeservisen.
“Bed fru Brunsberg stiga hitin!“ sade
ryttmästaren, och några minuter senare inträdde
den tillkallade husförestånderskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
