Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Scener från undra och öfra regionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var hemma. Jag ville gerna förstå hvartill
det kan gagna att söka bibringa mig tron på
något, som icke finnes?"
“Det kan ju icke alls gagna mig att
missleda dig, Ludvig, det borde du sjelf inse. Och
du får medgifva mig att man kan vara upprörd
ända till tårar, utan att det behöfver vara af
hvarken sorg, saknad eller kärlek. Harmen,
oviljan, en sårad sjelfkänsla kunna frambringa
samma verkan, isynnerhet i ett ögonblick, då
vi genom de besynnerliga motsägelser, som
ofta finnas inom oss, just fattas af begäret att
ännu en gång genomgå de bittra minnen, hvilka
alstrat vår sinnesrörelse."
“Du’häntyder här på något, hvars mening
ej är mig rätt klar."
"Jag borde kanske icke vara så
öppen-hjertig som jag nu är, Ludvig, men i den
öf-vertygelse, att du rätt dömmer min önskan att.
icke stå för dig i ett sämre ljus än förut, kan
jag tillstå för dig att jag, redan en stund innan
du reste, hade uppfattat orsaken till din så
hastigt påkomna idé att jag ännu, tvärt emot
min försäkran, med ömhetens känsla vore
fastad Yid Gotthard."
“Nåå?" sade ryttmästaren, och hela hans
väsende uttryckte oro, bryderi och nyfikenhet.
"Din mössa, qvarlemnad i barnens rum,
lät mig ana att du föregående afton, då du
var derinne och tog god natt af dem,
tillfälligtvis såg mig i kabinettet, der jag satt och läste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
