Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Scener från undra och öfra regionerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böjelse att stå fullkomligt ren inför mig?“
svarade han med dämpad häftighet.
“Nu är du orättvis, Ludvig! Sök upp, om
du förmår, något annat skäl till min öppna
förklaring.. Om din goda tanke varit mig
likgiltig, så hade jag naturligtvis tegat."
Lavinia uttalade dessa ord med en ton
långt varmare än hon sjelf anade.
Ludvigs ögon ljusnade. Han lemnade siri
plats vid kakelugnen och gick att sätta sig
bredvid henne på den lilla soffan, som stod
snedt öfver golfvet, denna soffa, uti hvilken
blott tvänne personer kunde sitta.
Lavinia makade åt sig för att kunna ge
honom rum eller — för att lemna litet rum
emellan sig och honom.
Ludvig fattade hennes hand, och under
det han några sekunder höll den i sin,
fastades hans blick på Lavinias sänkta ögonlock.
Han kände en obestämd känsla af sällhet,
snarlik den han erfor om aftonen, då de reste hem
från prostgården, men nu förhöjd af
njutningen att se huru blodet i lätta vågor jagade
öfver hennes kinder. “Eller," tänkte han, “är
det skenet från elden som reflekterar ?“ Men
det var icke kakelugns-elden som lågade på
hennes kitid, ty äfven då han genom någon
förevändning fick henne att vända sig åt andra
sidan, fortfor samma färgspel.
“Om,“ sade han slutligen, “det vore
möjligt att min tanke icke är dig likgiltig, så neka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
