Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Fältväbeln — anförtror du dig icke hellre
åt min försorg?44
Nu jagade sky efter sky öfver Lavinias
kinder. “Jag tror verkligen, Ludvig, ifall du
icke har något deremot, att det är bäst ur
flera skäl att jag reser ensam.w
“Då må det ock bli så.. men ingenting
skall hindra mig att följa dig, åtminstone största
delen af vägen. Sedan får fältväbeln föra dig
fram. Och vid den tid du utfäster till din
återkomst går det på samma sätt. Stark reser
ända till A. Jag möter dig på halfva vägen."
“Tack, gode Ludvig! Men om — det gud
förbjude — jag finner Rudolf ensam, då kan
jag icke återkomma så snart som jag . .
“. . . lofvat," inföll ryttmästaren. “Men
tänk ej det värsta! I alla fall utsättes ingen
tid. När helst du återvänder till Rosenborg,
är du välkommen, och jag säger blott: Ju förr
det sker, desto välkomnare är du. Dock
begär jag att du ej gör något afseende härpå.
Du skall helt och hållet följa din egen önskan
och omständigheterna — med ett ord.. vara fri.a
Inom ett par timmar var allt i ordning.
Grefve Adrian reste på samma gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
