Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litat sig till sina grannar: af sådant blir i
längden oyilja och förtrytelse.. de förtala honom
när och hvar de kunna finna tillfälle, rimligt
eller orimligt. Det är så verldens gång, min
unga fru!“
(“Hon förstår mig, men hon vill icke inlåta
sig i detta ämne. O, att jag kunde vinna
hennes förtroende!“)
Lavinia funderade hit och dit på medel
att nå sin afsigt, men så enkel denna qvinna
förekom, och i grunden också var, var hon
dock oåtkomlig.
Nu återkom Marie med den länge
fördröjda förfriskningen.
Men knappt hade Lavinias blick träffat
hennes, förrän de förrädiska skyarne åter flöto
öfver hennes ansigte, och handen, hvarmed
hon höll brickan, darrade så häftigt att hon
skyndsamt måste sätta den ifrån sig.
Några ögonblick förgingo under en
tryckande tystnad.
Lavinia försökte att böija ett samtal med
Marie, som nu återtagit sitt broderi, men alla
de svar, hon erhöll, voro korta och skrufvade.
Slutligen kände hon att hon ej längre kunde
finna något skäl att dröja; och då hon reste
sig upp för att taga afsked, erbjöd pastorskan
sitt sällskap ett stycke af hemvägen — ett
förslag det Lavinia med glädje och tacksamhet
emottog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
