Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjugufemte kapitlet.
Rudolf och Julia.
I en beständig omvexling af landtliga
förströelser flögo trenne veckor hastigt bort.
Men under det vågiga, brokiga och glada
lif, som låg på ytan, smögo redan några giftiga
krypväxter fram och slingrade sig obemärkt
kring blommorna.
Nog funnos der frön till utveckling af både
godt och ondt, innan Julias klara ögon
någonsin lyst öfver Rosenborg, men visst var att
fru Brunsberg icke hade orätt, då hon påstod
att det från den tiden bestämdt kändes att
något “befängdttt var i väntning...
Men vi måste på närmare håll betrakta
alla dessa små krafter, som från flera sidor
arbetade för och emot hvarandra.
Samma natt, sällskapet återvände från den
första lustfärden på Ellida, bar det sig så att
Julia, besvärad af några under dagen bekomna
myggsting, alldeles icke kunde somna.
Hennes lifliga själ. som aldrig hade någon ro, knappt
nog när hon sof, var nu tvungen att hålla
sällskap med sig sjelf, ty Rudolf, ehuru flera
Ett är. 1®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>