Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 33. Mellan Rudolf och Julia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trettiotredje kapitlet.
Mellan Rudolf och Julia.
——
Sammäafton sotaa de unga sälla makarne
intågade på Rosenborg och från sin glada
himmel skitfkade en’ delta^^ suck till dem*
hvilkas Öde utvecklat sig i en motsattriktning
åf deraS, satt jttotoköllsfcekretöraren Vén B.,
han, öom i dag ett år sedan shnmat i ett haf
af kärtek och glädje, vid skrifbördét i sitt
ensliga arbetsrum, sysselsatt med besvarandet af
ett bréf, söm han tre dagar förut erhållit frän
6in hustru.
Blek, gul, mager, nedtryckt till kropp och
själ, fattade den fordom så muntre, godsinte
och lefnads glade Rudolf pennan, men släppte
den igén, medan han ännu en gång genomgick
Julias skrifVelse.
Den lydde:
“Då jag nu snart i tvänne månader lefvat
här i en nästan klosterlik ensamhet, utan att
du med en enda rad sökt trösta mig eller
gifva mig en skymt af hopp att min
fångenskap skall sluta, utan att du enä svarat på
mina bref eller tagit minsta notis om mig,
ehuru jag så innerligt vackert och vänligt, ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 21:51:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/efcettar/0470.html
