Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Utan tvifve] är den förträfflig!” Lavinia
kastade en half blick i spegeln, svepte schalen omkring
sig, och bad att blifva förd till de små.
Fru Brunsberg gick förut genom ett par
vackra, med icke blott smak, utan med verkligt
konstsinne möblerade rum, ett förmak och en salong.
Inom dessa låg sängkammaren, hvars stora
paradsäng, med sina förgyllda sfinxer och tunga,
ru-binröda gardiner, för Lavinias blickar i skarp
kontrast framställde hennes företräderskas bleka hamn.
Hon nästan ryste öfver att hon skulle ligga i den
sängen.
"Detta rum,’’ sade hon, i det hon långsami
flyttade sin blick från de röda omhängena till
toaletten, soffan och fåtöljerna, ”beboddes väl af min
mans första hustru?”
”Nej, bevars: salig hennes nåd har aldrig legat t
detta rummet eller sett en enda af de möbler,
som nu stå här. Herrskapet hade då sängkammarn
i ett rum på andra sidan salen, der allting
ännu står orördt efter hennes nåd; ja, jag kan säg*
att ryttmästarn inte flyttat hit så mycket som en
dosa eller flaska en gång. De der sakerna skola
stå för små-fröknarnas räkning. Men detta är
nytt, från det första till det sista.”
Lavinia drog ett djupt andetag, som mycket
lättade hennes bröst. Inom sig tackade hon sin man
för den fina och grannlaga uppmärksamheten; och
då nu i detsamma en vänlig solstråle kastade sitt
skimmer öfver så väl sfinxerna som de rubinröda
Ett år. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
