Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon nära nog var på väg att svimma, hvilket
bäst märktes deraf, att hon gång efter annan drog
korken ur luktvattensflaskan. Men, söta mamsell
Marie, tag sig för guds skull inte illa! Jag villa
förr bita af mig tungan, än med mitt oskyldiga prat
åstadkomma någon förargelse.’’
”Det var också en alltför löjlig fruktan!” svarade
Marie, i det hon genom en våldsam ansträngning
tvingade ett leende på sina bleka läppar. ”Fru
kamrerskan har en så treflig förmåga att berätta,
att man icke kan finna sig annat än road.”
’’Ack, sådant fint vett, sådant lyckligt sätt att
fatta sig! Jag riktigt beundrar mamsell Marie.
Men hvad var det jag skulle säga igen .. .jo, den der
lilla roliga scenen på landsvägen. Nå, nå, mamsell
Marie, rodna inte så förskräckligt! Visst var det
kanske lite djerft af ryltmästarn, men vi veta att
den herrn gör allt hvad det faller honom in.
Följden var nu i alla fall lätt att förutse. När de
kom-mo hem, gick hvar och en in till sitt. Hennes nåd
hade bedyrat att hon inte kom med sin fot i
matrummet, och så ville icke han heller äta, utan
gick i vredesmod sina färde. Andra morgonen i
god tid kallades fältväbeln upp att taga emot
order; ty ryttmästarn hade beslutat att, som det
hette, i angelägna affärer resa till Stockholm.
Nå, när herrskapet på morgonqvisten träffades i
salen, och ”rättesans” syster, lilla Lotta, tagit bort
kaffet, blef det liårdt samtal af, som Lotta snodde
sig till att få höra ett och annat af. Och fast jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
