Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Alldeles det, hennes nåd! Jag sade just till
Sophie: ’Vet du,’ sa’ jag, ’om någon har
singu-liera moder på mönster, så mäste det visst vara
hennes nåd på Rosenborg.’ Men så tänkte vi
straxt. på den ledsamma omständigheten att vi icke
hade den äran att vara så bekanta här som
på Riddersvdt. Fröken Karins farmor, den söta
gamla vördnadsvärda friherrinnan på Riddersvik,
är alltför ämabel mot mig och min dotter. Nå, nå,
friherrinnan känner min familjs ålder: den skäms
gudskelof inte för sig. Min salig mormor var en
född v. Wolfschnaidt och min mor en fröken
Ädel-hjerta. Men för att återkomma till
mönsterhistorien, så yttrade just Sophie: ’Vet mamma,’ sa’
hon, ’jag tror icke att vi kunna besvära fru C–
sköld utan i största nödfall; om mamma derför
ville vara så alltför god, efter mamma ändå far ut,
att först höra efter hos den stackars Marie
Rehn-man.’ . . . Jag hoppas lilla söta hennes nåd ursäktar
att jag så här oförsynt upprepar Sophies ord. Det
är annars kanske icke alldeles grannlaga att
nämna mamsell Rehnman i hennes nåds presens; men,
för gud, är det icke verkligen mycket svårt att
finna några rätt passande föiblömmerade talesätt,
då man nämner en viss person.”
Ehuru i högsta grad besvärad af pratmakerskans
påflugna förtrolighet, saknade Lavinia icke sin
vanliga fattning. ”Min bästa fru kamrerska,” sade
hon med en liten släng af förnäm värdighet, ”det
är icke hedrande för mig att höra min mennisko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
