Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vü Hf tystnade b^dd _ ack, icke var det
vkrdt att nu upprifva den gamla historien med
Marie Rehnman, nu då allt var så lugnt. Dermed
kunde vara god tid åtminstone tills de blefve
ensamma, eller händelsen fordrade det. -
’ Af bvilken beskaffenhet ?”
..’n‘F0,r’ä‘ mi§> Ludvig, jag kan icke säga det.
stunder^ så låt " ““ dU Vi" §lömma deaaa
stunder, så låt oss ,cke heller mera tala om dem.
M‘S 3U ja§ mycliet änS‘’at isynnerhet det sätt,
Ä’srst"**’ “ * “
”Verkligen — du har ångrat dig; då begär ja»
m d aT . a- j8Sa diU »rlroende
ed a» säga dig, det jag aldrig i mitt lif erfarit
en sa djup smärta som i den stunden.”
’Men du straffade mig också, då du reste så
der utan afsked. Jag blef verkligen bedröfvad då
jag om morgonen erfor att du var borta ”
"Akta dig, Lavinia,” sade han halft’hviskande
och böjde s.g ned öfver hennes hand, som låg mot
soffans gafvelbojning, ”du vet icke hvad du gör
da du talar så: din ton rusar mi0."
Lavinia drog bort handen. °*
’Du är trött af resan, gode Ludvig!” sade hon
”Vi sl^’iaT "’I ln8entinS mindre än rusande.
Vi skola tänka på alt skiljas.”
”Ja, vi skola tänka på att skiljas!” sade Ludvi»
med dämpad häftighet. "Sof väl!” Han bu°ade
S’S och gick mot dörren; men vid tröskeln vände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
