Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOTREDJE KAPITLET.
Samma afton som de unga, sälla makarne intågade
på-Rosenborg och från sin glada himmel skickade
en deltagande suck till dem, hvilkas öde utvecklat
sig i en motsatt riktning af deras, satt
protokollssekreteraren von B—, han som i dag ett år sedan
simmat i ett haf af kärlek och glädje, vid
skrif-bordet i sitt ensliga arbetsrum, sysselsatt med
besvarandet af ett bref, som han tre dagar förut
erhållit från sin hustru.
Blek, gul, mager, nedtryckt till kropp och själ,
fattade den fordom så muntre, godsinte och lef—
nadsglade Rudolf pennan, men släppte den igen,
medan han ännu en gång genomgick Julias
skrif-velse.
Den lydde:
"Då jag nu snart i tvenne månader lefvat här
i en nästan klosterlik ensamhet, utan att du med
en enda rad sökt trösta mig eller gifva mig en
skymt af hopp att min fångenskap skall sluta, utan
att du ens svarat på mina bref eller tagit minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
