Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stävjat sin galanterianda, hade åter genom löftet att
få köra hennes vagn... ty att jag också skulle åka
där betydde ingenting.. . börjat pösa och utbreda
påfågelsfjädrama, då, o, himmel, jag, som sprungit
ned för att sticka något i vagnsfickoma, får se en vagn
med buller och hast skjuta fram genom alléen. Fortare
än tanken var jag åter upp i salongen. »Vad står på,
lilla du?» frågade översten. Och som jag genast av
hans ton erinrades, att det icke tillhörde en väl
uppfostrad flicka att springa så där, bjöd jag till, fastän
jag genast blev orolig för vår middag, att synas så
lugn och anständig som möjligt, då jag svarade:
»Onkel, generalens äro här!»
Men nu ville jag, att mamma sett dem allesamman,
onkel i främsta rummet! Han blev minsann alldeles
gul i synen. Jag förstod nog vad som pinade honom:
emedan vi alla skulle bort, fanns ingen middag i
ordning .. . och av det, som i hast kunde tillredas, trodde
han visst ingenting bliva nog förträffligt. Det var ännu
vida värre än vid kammarrådinnans hitkomst.
Stackars onkel, alltid skaU det yppersta sparas till de höga
främmandes ankomst, och så göra honom dessa alltid
tiU tack den förtreten att komma för tidigt! Mamma
inser emellertid lätt att vi icke stodo liksom fastvuxna,
ty de främmande måste tagas emot.
»Eugenie», viskade onkel tant i örat, »jag anhåller,
att du uppbjuder hela din skarpsinnighet att få en
passande middag i ordning till klockan halv fyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
