Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig damerna, stuckit sig undan i någon vrå. »Ack, din
skälm», utbrast onkel i en ton, som skulle låta särdeles
munter och listig, »det är rätt bekvämt för dig att,
i skydd av min stora volym, ostörd få betrakta vår
ämabla gäst! Men man låter icke i den grad betaga
sig, att man glömmer de små uppmärksamhetema.
Allting i ordning. . . bjud fröken armen, min herre!»
Jag kan icke begripa vad som hos onkel föranledde
den idén, att låta Klas Malkus gälla för en beundrare
av fröken Hedvig, men säkert är, att försöket avlopp
så olyckligt som han av sin herr son gärna på förhand
kunnat vänta. Klas Malkus såg upp med stora
förvånade ögon. »Vem. . . jag?» sade han. »Jag såg ej på
fröken, utan på den här vackra pojken!» Han klappade
generalens hund. Har mamma hört något så tokigt.
Nu gjorde det mig riktigt ont om den stackars
onkel och även om den snälla Hedvig, som rodnade
förskräckligt. Men vet mamma, då var Isabella riktigt
söt! Hon drog Hedvigs arm under sin och yttrade med
oförlikneligt behag och älskvärdhet: »Vår tama björn
förstår ännu icke att leva med fruntimmer, men vi
skola nog educera honom.»
Efter maten gav onkel mig ett uppdrag som jag
sparat att omnämnda till sist. Det är nämligen
beslutat att lämna pappa och mamma, kalkonen och
gräddkakan den mest lysande upprättelse, enär onkel
i morgon eftermiddag med sin egen och generalens
familj ärnar lyckliggöra Tjellstorp med högst de sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
