Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, jag förstår vad brors grannlagenhet icke vill
uttala. Salig Charlotte, min goda hustru, levde den
tiden. Jag sitter här nu såsom en enstörig änkling!»
Nu kunde visst ingenting varit mera passande och
lyckligt än att komma fram med den unga,
blomstrande dottern, men det skulleVarit att litet stöta på
grund, ty ännu hade de bägge i friskt minne det så
olyckligt avlupna frieriet.
Kaptenens återkomst gav ett passande tillfälle att
ändra samtalsämne, och några minuter senare inkom
Hedvig. Hon kastade sig så hastigt i Virginias armar,
att hennes blossande kinder fingo utseende av att ha
tillkommit genom rörelse vid den kära vännens återseende.
Hälsningen på majorskan var knappt mindre varm.
Men Isabellas handtryckning besvarades mera artigt än
hjärtligt. Isabella förlät det gärna: hon visste, att
Hedvig och Virginia livligast sympatiserade med varandra.
Då aftonen emellertid redan var långt framliden
och de resande damerna började tala om trötthet,
påskyndades supén, varefter man strax åtskildes.
Richard, vars tankar ofta svävat tillbaka till det
uppträde han föregående natt skådat i paviljongen,
bävade för den, som nu skulle följa. Hela dagen hade
hon ansträngt sig.
Lyckligtvis hade han några småsaker att bära upp
på sin mors rum, och han varseblev då med hemlig
glädje, att det, som var bestämt åt Isabella, låg
tämligen nära hans eget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
