Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På hennes namnsdag, i den stund då Richard satt
på pallen vid hennes fötter, då hans ögon, strålande
av hänryckning, blickade upp till henne, då han lade
hennes arm om sin hals och sitt huvud på hennes knä,
då brast förblindelsens slöja itu. Isabella grät för första
gången däröver, att hon måste dö.
Alla dessa starka rörelser förvärrade hennes
kroppsliga onda. Därav den svåra natten i paviljongen. Men
det var icke endast kroppen som kämpade, anden
redde sig till strid ... vi få se, om hon var mäktig att
utkämpa den. Isabella hade fattet det fasta beslutet
att aldrig med Richard utbyta sitt hjärtas hemlighet,
och detta ej blott för hennes egen skull, nej, än mer
för hans, ty djupt var hon övertygad att, om han icke
av henne vunne mera än denna slags ömhet, som han
nästan beständigt ägt, hans hjärta icke skulle
förblöda, när det bleve ensamt.
Om åter deras själar funno varandra — tvenne
flammor störtaden tillsammans till en —, huru sedan
kunna dö, dö från sin kärleks vår? Hon kände med
darrande rysning att, om hon gåve efter för den
övermäktiga känslan, om hon blottade sitt hjärta, hon vore i
stånd att vilja hava mera än hans igen. Hon kunde
åtminstone i en av dessa stunder, då himlen och
avgrunden på ett hårstrå hänga tillsammans, önska att
han följde henne.
Nej, de finge icke så möta varandra: de kunde gå
under i den mäktiga strömmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>