Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nes lycka skulle göra detsamma. Hon nämnde även,
att Virginia var i trädgården.
Med lätta steg skyndade friaren, som ej var utan
en stor portion självförtröstan, att söka sin
tillkommande fästmö. Virginia var snart funnen, och nu grep
herr von Brude med flytande vältalighet verket an.
Han höll ett glänsande friaretal. Det oaktat fick han
den obeskrivligt oväntade överraskningen, att höra
Virginia med fullkomligt bestämdhet förklara, att
hon, ehuru synnerligen hedrad av hans anbud, icke
kuude antaga det.
Kammarherren och även majorskan fällde vid en
senare överläggning några ord om besinningstid, men
Virginia förklarade öppet, att ingen sådan behövdes,
emedan hon aldrig komme att ändra sitt beslut.
Nu talade majorskan enskilt med sin dotter: »Kära
Virginia, du förhastar dig! Du inser ej vad du
förkastar, och då ditt hjärta är fritt, så ... Men vad i Guds
namn ser jag? Du rodnar, du vänder dig bort.. ,
Virginia lilla, det är dock omöjligt! Jag känner i hela
kretsen av våra bekantskaper ingen man, som kan
hava fäst ditt tycke.»
»Nej, visst icke, mamma, men varför skall just jag
taga den förste, som erbjuder sig? Jo, därför att jag
är fattig. .. men låt mig då hellre bli ogift!»
»Som du önskar, mitt barn!» Majorskan älskade sin
Virginia för högt att försöka ett övertalande.
Kammarherren reste med en korg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
