Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ned i sina rum. Han talade ej, bjöd varken till att
trösta eller att själv bliva tröstad: stum och mörk
tycktes han hava förgätit att ännu någon sällhet återstod
honom. Han sökte ej ens ,Marie. Hela hans väsen var
i sin innersta rot rubbat.
Sorgen över att se den älskade sonen sådan, sådan
genom dem, som skänkt honom livet, var för
friherrinnan den tyngsta och mest frätande. Alla kände
baron Klas’ lynne för väl, för att icke vara övertygade,
att han ansåg förlusten av Tyringsholm, såvitt det
endast rörde egendomen, såsom en verklig välgärning,
men tvetydigheten av det namn, han måste återtaga,
sedan det blivit brännmärkt genom hans egen faders
skurkstreck, hans mors svaghet, detta, jämte minnet
av faderns upprörande död och vissheten att i denna
stund vara ett mål för allmänna uppmärksamheten,
insåg man måste på ett av naturen så tungt sinne
nödvändigt göra djup verkan, ja, så djup, att kanske ingen
tid skulle förmå hela den: icke utan skäl fruktades en
fullkomlig sinnesrubbning.
»Klas, min Klas», sade ofta den olyckliga modem
och pressade hans händer mellan sina, »skall du aldrig
mera se vänligt på mig? Skall du aldrig kunna förlåta
mig, att jag varit en brottslig mor?»
En stum nickning, ett bemödande att småle, blev
hela svaret.
Vad det då led, detta arma modershjärta! »Intet
ord, Klas, icke ett ord?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
