Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maka än hon, som även där uppe har min dyrkan!
Men denna dyrkan kan fullt stå tillsammans med en
jordisk kärlek. Isabellas ande svävade högre än till
vår stilla, ljuva lycka.»
På Hedvigs läppar svävade åter det hänförande
leendet. »Ack», sade hon barnsligt, »om också jag
hetat Isabella!»
»Gud bevars därifrån!» återtog Richard hastigt. »Jag
ville ej älska, än mer, jag skulle aldrig kunnat älska
någon annan med det namnet. Hon var ensam. ..
till och med hennes namn är mig heligt. Nu vet jag
dock icke något, som i mina öron klingar skönare än
Hedvig!»
Och snart valsade Hedvig åter, mera säll än vid
»löjtnant Richards» arm, nu med sin make genom den
briljant upplysta festsalen, och då dansen var slutad,
ilade hon till sin så högt älskade svärmor, den
älskvärda majorskan, som i dag firade en skön högtid i sitt
hjärta. Hennes känslor avspeglade sig i de blickar,
varmed hon mötte majoren, då han, stundom
lösslitande sig från spelbordet, med ett förnöjt småleende
gjorde en rund i danssalen och klappade sin vackra
svärdotter under hakan.
»Och mig glömmer hennes nåd alldeles bort!» sade
kapten Brandler, som ännu bibehöll sin gamla frihet.
»Till straff borde jag berätta historien om den där unga
damen, som beständigt bar pepparrot i näsduken och
som för min skull gr. ..»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
