Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barnsliga förtroendet, »behagar unga herskapet gå upp och
dricka té!»
Och ännu en gång sprungo Gustaf och Georgina i kapp
utför allén; och då hon blef trött, tog han henne på sina
kraftfulla armar och bar henne in i salongen, der han satte
henne ned vid moderns fötter.
Förr än sällskapet åtskildes, tog Hermer Gustaf med
sig på en enskild vandring och inskärpte derunder i hans
öppna själ mången nyttig lärdom, mången klok varning.
Gossen lyssnade uppmärksamt till de allvarsamma ord, hvilka
från Hermers läppar gingo direkt till den unge
verldsborga-rens hjerta, tacksamt tryckte han den erfarne mannens hand,
och sade hjertligt: »Herr Hermer, hända hvad som vill i
den verld, der jag längtar att inträda, skall jag icke behöfva
rodna, då vi en gång återse hvar andra!»......
Ändtligen kom afskedsstunden. Snyftande hängde Gustaf,
efter det hjertliga afskedet från styfmodern, vid faderns hals.
»Kom i håg mina sista ord!» sade baronen med en ton,
som darrade af fåfängt återhållen rörelse: »Haf Gud för
ögonen och i ditt hjerta: Utkasta icke lösligt dina
handlingar, tänk moget öfver dem alla, äfven den minsta har
sina följder. . . Slafva aldrig under det allmänna ropet, utan
gör hvad ditt förnuft eller ditt hjerta säger dig rätt vara. Och
har du en gång fattat ett beslut, så blif det troget och
kämpa för din öfvertygelse... Gör det goda för det godas
skull icke för skenets! Sålunda skall du hafva frid med dig
sjelf... Och dig, Werner, anförtror jag det dyrbaraste, jag
eger, mer än hälften af min själ. Uppfyll ditt åliggande
hädanefter som hittills, och du kan vara säker, att mitt
förord och mina röster skola förskaffa dig kallelsen till
Effen-boda pastorat, då vår gamle prost samlas till sina fäder!»
»Min ädelmodige gynnare», svarade den unge informatorn
rörd och tryckte tacksamt den hand, baronen räckt honom,
»jag älskar Gustaf såsom en bror. Inför Guds domstol, vid
den stora redogörelsedagen, skall jag aflägga räkenskap för
mitt fögderi, om det ej kan ske här!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
