Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådan förmärktes en lätt hopdragning af hans vackra
ögonbryn. Om de tvenne andra herrarne, sekreterarne A. och
B., är ingenting att säga: de följde med som bihang.
»Hvar ha vi värden?» frågade häradshöfdingen.
»Här, min hedersbror . . . Hjertligt välkommen!»
yttrade Hermer, som i det samma visade sig, åtföljd af Lindorm.
Samtalet blef allmänt och nu i hög grad lifvadt. Baronen
syntes vida mera sällskapslik än i början, och då Hermer
föreslog ett parti vira, deltog han, såsom det tycktes, med nöje derL
Georgina kunde icke dölja för sig, att hon kände en
lindrig harm deröfver, att Lindorm icke föredragit att stanna
qvar i trädgården. »Han är då icke det ringaste artig!»
tänkte hon. »Hvarför är han så kallt höflig och besynnerlig?
Jag ville veta det, men säkert lider han af någon verklig
sorg. Äfven den önskade jag känna, ty kan man väl se
detta bleka och intressanta ansigte utan en sådan önskan!»
»Den, som just nu hade den lyckan att upptaga era
tankar, min nådiga, åtnjöt bestämdt en oskattbar favör. Det
behöfde man ej vara trollkarl för att se.»
»Om notarien varit en smula begåfvad i den vägen så
hade den slutsatsen blifvit insparad .. Men hvad har notarien
i handen?»
»Min fröken, det är blott ett svagt uttryck af mina
önskningar för ert väl. Jag visste, att det i dag var er
namnsdag och var nog lycklig att under en fattig inspirationens
inflytelse få uppteckna dessa anspråkslösa strofer.»
»Nej, verkligen?» utbrast Georgina. »Låt då höra hvilka
sköna saker er skaldeådra alstrat, ty jag förmodar, att ni ej
nekar att högt uppläsa ert snillefoster!»
»Om ni så befaller, är jag idel lydnad!» Blom antog en
sjelfkär min, valde den mest vältaliga ställning, upp vek
pappe-*ret och började läsningen.
»Skön som Frejas gyllne hårlock ...»
»Om förlåtelse», inföll Georgina skrattande, »att jag
afbryter herr notarien, men, med förlof, det är stulet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
