Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnäm som hon oafsigtligt visar sig i allting, och likväl
finna sig nödsakad att vistas i denna ödemark, det måste
vara bra bittert.»
»Åh, detta grämer henne ej!» inföll faltväbeln. »Det
är klart, att hennes bekymmer har djupare grund. Att hon
är här — hvilket möjligen inträffat i följd af någon större
olycka — tror jag icke plågar henne, ty om jag ej bedrager
mig, skulle hon vara fullt ut lika olycklig i ett slott med
förgylda salar som under vårt ringa tak.»
»Ja, ja, käre gubbe, det är icke så otroligt! Vet du,
jag har ständigt tänkt, att hon torde ha någon räkning
oaf-slutad med sitt samvete, ty rigtigt hänger det aldrig till
sammans, det är säkert, och det kan innerligen förtryta mig,
att jag ej skall kunna framlocka ett upplysande ord af den
tystlåtna Hedda. Men jag må utlägga mina krokar aldrig
så klokt, aktar hon sig att bita på dem. Likväl hoppas
jag att pumpa något ur henne ändå, hvad det lider.»
»Men», sade Kramer eftertänksamt, »jag tycker, att den
tiden nu borde vara ute, inom hvilken herrn, som förde
henne hit, lofvade återkomma. Tag hit almanackan, mor,
så får jag se! Jag mins säkert, att jag skref upp datum.»
Gubben Kramer satte på sig glasögonen och började bläddra
i den erhållna vigtiga kalendern.
»Det var i maj, mins du väl, far!» yttrade frun, föf
att hjelpa den sökande på rätta spåret.
»Ja, ja, i maj, det erinrar jag mig nog. Låt se, här
torde jag ha det. .. Den 12: order från kapten att infinna
mig på — nej, det duger icke.... Den 14 kalfvade
Gulle-Ros.... Apropos», afbröt fältväbeln, »du mins ju det
skulle blifva lifskalf, mor, för den goda rasens skull. Han
är väl stor och liflig nu, hoppas jag?»
»Det är länge sedan förbi med honom!» svarade fru
Kramer. »Du vet ju, att det ständigt skall vara färsk mat
åt frun der inne, och som hvarken kalfvar eller lam växa
på träd, så får man ta dem der de finnas.»
»Nå, nå, då är ej vidare att säga om den saken, min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
