- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
157

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ifrån . . Emellertid hade glöden på Waldenbergs kinder
lem-nat rum för en förfärlig blekhet. Så snart gossen återkom,
tog Georgina glaset och förde det sjelf till förvaltarens läppar,
under det hennes andra hand understödde hans hufvud.

»Spring in efter pappa, Axel, skynda dig! ... Blir
•det bättre, herr Waldenberg?» Hennes medlidsamma och
själfulla ögon voro forskande fästade på honom. Han såg
upp på henne med en blick af outsäglig tacksamhet,
vidrörde glaset och drack några droppar.

»O, att äfven jag kunde dö!» mumlade han, likväl så
sakta, att orden icke nådde Georginas öra... Nu kom
Hermer ned på gården.

Han nalkades skyndsamt.

»Hvad är detta, min käre Waldenberg. . huru står det
till? På min ära, ganska illa, ser jag. . Försök att stödja
på min arm!» Med möda reste sig Waldenberg och upphann
salen, biträdd af Hermer. Här nedsjönk han på en soffa,
omkring hvilken Georgina med vänlig hand ordnade dynorna
till den sjukes beqvämlighet. Något styrkande anskaffades,
och efter nagra minuters förlopp fann sig Waldenberg bättre:
det vill säga, att han, som vid den dyrkade unga flickans
ädla omsorger tycktes redan förflyttad till paradiset, hastigt
återkom till full medvetenhet af det närvarande och med
det samma till minnet af det verkliga ändamålet med sitt
besök.

Det förfärliga brefvet, hvilket förorsakat detta plötsliga
anfall af svaghet, stod åter i rediga och klara drag för hans
andliga öga; och medan han sökte en inledning till det
besynnerliga meddelande, han ville göra, hjelpte Hermer honom
hastigt till rätta med den enkla frågan:

»Hvad, min bäste herr Waldenberg, är anledningen till
besöket? Säkert ingen obetydlighet, för att döma af
utseendet. Herr Waldenberg synes lika angripen till själen
som till kroppen.»

»Det är beklagligtvis allt för sant. .. Jag har ett ärende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free