- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
239

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är den ljufva sysselsättningen att gifva en finare turnyr åt
min lofvande rosenknopp. Med hvarje dag blir Louise allt
mera läraktig och jag allt stoltare öfver mitt verk. Vi läsa
franska och tyska till sammans, och till belöning för det
fru Marshausen gaf sitt samtycke härtill, skall jag unna henne
hedern af en liten plats i mina memoarer. Hon bemöter
nu Louise mera systerligt än förr, då allt verkstäldes efter
moderlig skala. För öfrigt är fru Marshausen ett i många
afseenden alldeles förträffligt fruntimmer, och om min öfvade
blick ej bedrager sig, lyssnar hon med nöje till
häradshöf-dingens artigheter. Jag säger af princip Louise inga sådana:
jag vill ej skämma bort henne, och det syns, att hon
uppfattar detta.

* *

*



Atta dagar senare. — Det faller sig något svårt att
skrifva memoarer, då händelserna alltid äro de samma:
måndagen på Balderslund; tisdagen drömmande; onsdagen åter
der; torsdagen förtretad, vid dåligt lynne, gäspande och
sömnig ; lördagen och söndagen på Balderslund . . följaktligen i
himlen. Återkommen till baka från en sådan färd, hvem kan
då med tålamod trycka en usel gåspenna, i stället för Louises
lilla vackra, solbrända hand? Nej, det är för tokigt! Jag
skrifver aldrig ett ord mera, förrän jag får något nytt att
skrifva om.

* #

*



Tio dagar senare ., . Seså, nu kan det bli något att
berätta! Holk, den hedersmannen, har fått ja. De tänkte
väl, att Louise och jag icke hörde något i går afton, men
derpå bedrogo de sig. Häradshöfdingen och fru Marshausen
sutto på soffan i kabinettet. Dörren stod öppen till det
vanliga rummet, der Louise och jag sutto på våra taburetter,
framför ett litet bord, sysselsatta att explicera ett franskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free