- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
243

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jo, det blef precist som jag tänkte, att ej alla kapitelmotton
skulle börja med: »Som du vill, min vän!» ty Holk skulle
gerna befinna sig på Balderslund hvarje dag, han, som jag
. . men se, det blef icke af: fru Marshausen hade den
artigheten att undanbedja sig våra besök, till dess förlofningen
är firad. Nå, gud vare lof, det blir då i morgon! Jag är
nästan förstörd af längtan efter den lyckliga stund, då jag
åter får se Louise, men befinner mig i gränslös oro för
Georgina och den stackars Gustaf. Det kan aldrig stå rätt
till: ännu äro icke herrarne återkomna, och ingen
underrättelse från dem ingången......

Men härmed slå vi tillhopa löjtnant Arthurs
anteckningar, för att följa herrarne till Balderslund.

I den nymålade vagnen satt Holk, särdeles fryntlig och
strålande, vid hans sida herr löjtnanten och midt emot dessa
herrar skrifvare på sina vanliga platser. Sedan vagnen svängt
omkring gården och kört ut på stora vägen, framrullade en
elegant gigg, dragen af en häst, hvars utmärkta ras säkert
ledde sitt ättartal upp till Sleipner, åttafotad i åminnelse;
och hvem var det som hoppade upp i den samma och med
ledighet och elegans tyglade det eldiga djuret, om icke
notarien Blom, hvilken, sedan vi sist träffade honom på
Rosendals altan, ombytt föremål för sin dyrkan. Han
svärmade nu för vackra hästar i stället för vackra damer, men
som Blom icke hörde till ridkonstens egentliga hjeltar,
föredrog han att skaffa sig en vacker gigg, hvari han,
åtminstone fyra gånger i veckan, reste på parad till alla ställen i
orten, der unga fruntimmer funnos, som kunde se och
beundra den magnifike unge juristen, hvars lysande
ekonomiska omständigheter härigenom bestyrktes. Dock nog
härom! Herrarne reste .. . men att resa och komma väl fram,
följer just icke alltid på hvart annat. Man har stundom
äf-ventyr, hvilka man allt för gerna velat vara förutan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free