- Project Runeberg -  Gustaf Lindorm /
271

(1887) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lek — allt är ovanligt. Gud göre dem lyckliga!
Förmodligen komma väl de att lefva i högre sferer, för att tala i
öfversinlig mening... jag och min rosenknopp deremot skola
hålla oss vid jorden ... Men jag måste nu packa mig af*
och det i morgon dag. Jag är så anfäktad af nyfikenhet,
att jag gerna reste nu genast, om det vore tänkbart, att jag
kunde bryta upp, utan att taga afsked af Louise.

Men den Gustaf — jag förmår icke rycka mina tankar
från honom! Han: så inbunden i alla tider, nu så öppen,
så förtrolig och tillgänglig .. . Men det torde lida åt
middagen: jag måste kläda mig, och på eftermiddagen reser jag
till BalderslundU

Medan löjtnant Arthur långsamt verkstälde det första,
höll han ännu en öfverläggning med sig sjelf:

»Bör jag förklara mig i dag, eller skall jag vänta till
dess något mera passande tillfälle erbjuder sig? Jag tror
det synes något fjäskigt och brådskande att just nu, då jag
står på resan, taga ett så vigtigt steg. Dessutom kan
resultatet omöjligt medföra det behag, som när en lycklig
tillfällighet skänker dertill ett passande ögonblick. Svarar hon
ja.. himmel, hvilken sällhet — då kan jag, af ren
förtjusning, ej förmå mig att resa! Skulle hon deremot säga nejr

— då blefve jag så desperat, att det troligen vore min sista
tanke att förströ mig med planritningar för inredandet af
andras bo. Det är således bäst att jag tiger, till dess jag
åtminstone varit en tur på Engelviken.

Men att for Georgina få tala om: ’Min fästmö!’ Det
är frestande — Arthur talade högt, helt och hållet
upptagen af sitt ämne: — *Min nådiga fröken, det skall för
mig blifva ett utomordentligt nöje, att få presentera för er
min lilla fästmö: jag smickrar mig med att Louise fullt för-

står uppfatta lyckan af ett så bildande umgänge.......»

>Men är du då från dina sinnen, unge man, eller hvad
är det för galenskaper, du pratar om fröken och din lilla
fästmö 1 Öppna åtminstone och låt, mig få vara närvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcgustli/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free