Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är då mig jag måste anklaga för. . . för er långvariga
opasslighet 1 Det smärtar mig grufligt. Men jag var så
förvirrad, då jag sist lemnade Rosendal, att jag nästan icke
kunde tänka.»
»Det är väl snarare jag, herr Waldenberg, som borde
be om ursäkt för det bruk, jag gjort af er egendom . ..
Men låt oss icke förspilla tiden — säg mig på en gång allt!»
»Nåväl», svarade Waldenberg,. »Muller uppfylde sin
föresats .. . Fältväbeln Kramers bortovaro och baronens
sjukdom lemnade honom tillfälle att komma in. Vid Constänces
säng intog han giftet och afled efter några timmars plågor.»
Georgina darrade i hvarje led, en förfärlig blekhet
betäckte hennes kinder och knappast förmådde hon framstamma
. .. »och Constance?»
»Hon», återtog Waldenberg och häftade sina ögon på
Georginas, »hon var redan på väg till himlen. Efter hennes
kammarjungfrus berättelse flämtade lampan ännu svagt, då
Muller inträdde, men förmodligen behöfdes endast åsynen af
honom, hvilken hon trodde vänta sig der uppe, för att helt
och hållet utblåsa den ... de äro nu förenade. Barnet hvilar
på sin moders arm, och ... och baron Lindorm är enkling.»
Georgina betäckte sitt ansigte med begge händerna och
lutade sig mot soffans dynor.
Det vore grymt att redogöra för de känslor, hvilka
stormade i hennes hjerta, för de tankar, som hvälfde sig i hennes
hufvud. Waldenberg betraktade henne stum, under nästan
lika djup rörelse som hennes egen. Efter ett långt afbrott
uppreste hon sig, stödde den brännande pannan mot handen
och höll med den andra sin näsduk mot de tårdränkta
ögonen.
»Käre herr Waldenberg», sade hon sakta, »det är
mycket mera jag ville veta... Berätta mig allt I»
Han förstod hennes önskan och efterkom den. Med
vältalighet skildrade han Lindorms försakelse, hans
broderliga vård om Constance, hans ömma uppmärksamhet för
hennes minsta önskan och slutligen hans farliga sjukdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
