Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket annars på sätt och vis varit billigt; men under hela
hemfärden tröstade jag mig med den förhoppningen, att en
sådan husförestånderska som min, mot hvilken kyrkoherdens
fru Barsk är ett intet, med litet eftertanke och vanlig
verksamhet nog bringade en dylik sak i ordning.»
Molnen på jungfru Wings’ panna hade väl klarnat något;
men de voro på långt när icke försvunna. Då tilläde
Lindorm vänligt: »Jag erinrar mig, min bästa jungfru Wings,
att ni nämde här om dagen, det er kappa var så tunn, att
ni aldrig kunde fara till kyrkan under vintern. Gör mig
det nöjet och tag ned den nya sidenpelisen, som hänger der
uppe efter salig friherrinnan. Malen kunde annars äta upp
den, och jag önskade, att ni ville mottaga den, såsom ett
litet prof på den välvilja jag redan på förhand egnar er,
för den trefliga anordningen till måndag eftermiddag.»
»Gud välsigne herr baronen. Det är både vett och
hjerta i honom! Men detta är alldeles för mycket, alldeles
oförtjent. Likväl säger jag rent ut, att det vill något till
att på tvenne dagar ställa ett så upp- och nedvändt hus i
ett någorlunda passande skick ^ ty ha icke de här
välsignade reparationerna förorsakat, att vi dragit det ena öfver
det andra, och det finnes knappast en enda sängkammare,
som vi kunna bjuda någon att ligga i. Men jag skall nog
putsa upp dem och få undergardinerna tvättade och stärkta.»
»Och ändtligen, jungfru Wings, en utmärkt god supé»,
inföll Lindorm.
»Och det präktigaste kaffebord», ropade Arthur, »ty
jag har försäkrat fru Hermer, att hon hvarken kan koka
ett sådant kaffe eller baka så extra delikata rån som vå
förträffliga jungfru Wings.»
»Ah, han är bara en odräglig pratmakare», svarade
hon med ett leende, lagom sötsurt för ett skämt.
»Dessutom, hvad både mat, kaffe och småbröd beträffar, försvarar
jag salig hennes nåds heder, så länge jag lefver och kan
röra mig, det kunna herrarne lita på. Men nu duger det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>