Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bära; hans kroppsliga plågor tilltogo med själens. Men huru
glödde icke hans kinder, huru klappade icke hans arma
hjerta af oroliga slag, då Lindorm kom upp till honom och
vänskapsfullt satte sig bredvid den soffa, der han led af
dubbla qval!
»Jag är ledsen, min bäste herr Waldenberg, att det är
sämre i dag», sade baronen hjertligt, »i synnerhet som jag
väntar så kära gäster. Om det är möjligt, försök att komma
ned till kaffet, så få vi se, om jag skall kunna förmå
Georgina att vara värdinna. Jag vet, att det smakar bäst, då
hon serverar.»
»O, nej, jag vill ingenting se», svarade Waldenberg
kort och vände hufvudet åt sidan. En blixtstråle for genom
Lindorms själ. Så väl under sin långa frånvaro som efter
sin lyckliga hemkomst hade han förgätit Waldenbergs tysta
kärlek, hvarpå Arthur länge sedan gjort honom uppmärksam.
Han insåg nu, att det, hvarpå han ville inbjuda den stackars
sjuklingen, icke var af någon angenäm natur, samt upphörde
derför att öfvertala honom, djupt i sitt hjerta beklagande
honom.
Waldenberg hade emellertid genast funnit det opassande
i sitt svar till den person, som icke allenast var hans rival,
utan äfven hans principal. Han vände åter hufvudet och
gjorde, med ett smärtsamt uttryck i rösten, en hastig ursäkt
för sin förseelse; den var ouppsåtlig.
»Gör inga ursäkter, käre Waldenberg», sade Lindorm
och tryckte hans hand; »jag älskar ej ceremonier. Men det
vore ledsamt, om er opasslighet hindrade er att göra oss
sällskap till Balderslund i morgon; det lärer blifva ett
praktfullt bröllop.»
»I morgon kan jag alldeles icke vara hemifrån»,
svarade Waldenberg med en viss sjuklig häftighet; »i morgon
komma sakerna, och då har jag alla händer fulla med
upp-packningar. Jag är i största oro, att ljuskronorna tagit
någon skada.»
»Lappri», menade Lindorm; »hvad skulle komma åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
