Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min obegränsade tacksamhet för att du var nog ädel att
upplysa mig om rätta förhållandet! Säg mig, huru jagskall
kunna det och huru du förmått motstå en sådan kärlek
som Waldenbergs?»
»På din första fråga, Gustaf», yttrade Georgina
blygsamt, »vill jag af hela min själ upprigtigt svara dig.
Bort-lägg, så vidt du det förmår, detta anlag till misstroende, som
är mig så bittert, emedan det är så öfverflödigt! Och hvad
den andra frågan beträffar, så kan jag endast tacka Gud
derför, att min känsla för Waldenberg alltid varit blott en
systers varma, men lugna tillgifvenhet.. ty», tilläde hon
sakta, »då hans förlust nu så djupt smärtar mig, huru
mycket djupare skulle den ej hafva gjort det, om en annan
känsla funnits hos mig. Kan hända är det derföre bäst som
det är, endast han ej måtte dö för min skull.»
»Missunna honom icke det!» hviskade Lindorm
tröstande. »Du fattar det icke, om jag säger dig, att just denna
död är ljuf för honom. Då han aldrig kunnat lefva för dig,
är det honom en salighet att dö för den, som han älskade
vida högre än lifvet.., Men försök nu, jag besvär dig
derom, att taga några timmars hvila, så skall jag emellertid gå
upp och höra hur det står till med honom. Ännu behöfva
vi ej frukta. Du kan derföre vara lugn!»
Guttaf Lindorm. II.
1CT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
