Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika gudomligt som Engelviken. Hvilken himmel vore det
icke att, under vissa omständigheter, få tillbringa sitt lif i
en sådan omgifning! Då, min friberrinna, skulle äfven för
mig den kulna vintern kännas som den mest blomstrande
sommar.»
Georgina drog sin arm ur hans och räckte handen åt
Lindorm, som hjelpte henne ned i slupen. Hon hade låtsat
icke höra Kornellis sista ord. Men han, den djerfve
riks-kurtisören, hvars erfarenhet i sådana saker af honom sjelf
ansågs ofelbar, drog af hennes qvinnliga grannlagenhet en
annan slutsats.
Han genomgick i tankarne huru mången kokett
affekterat samma likgiltighet, och likväl — likväl . . . Kornelli
kände dock sitt hjertas slag fördubblas vid detta sista
»likväl». Men detta härledde sig icke så mycket af triumfen
öfver hans vunna segrar som icke mera från en känsla
liknande förebråelse vid de bittra minnen, hvilkas erinran
tydligt sade honom, att det var han, som förvandlat mången
oskyldig, med verlden oerfaren ung qvinna till den
koketterande varelse hon sedan blef. Dock dessa foster af en
plötsligt uppvärmd ingifvelse gåfvo snart vika för hoppet om en
ny framgång... endast han kunde upptänka något medel,
hvarigenom det blefve honom möjligt att få stanna qvar.
Kornelli kunde icke fatta Georginas karakter. Enligt
hans tanke var det naturligt, att en ung fru, uppfostrad och
boende på landet, vid ett dylikt utlåtande som hans senaste
och åtföljdt af en sådan blick, genast genom ett ögonkast
utvisande förtrytelse och äfven genom ett par
tillrättavisande ord, skulle straffa den djerfva mening de inneburo.
Här-uti torde Kornelli i allmänhet icke hafva dömt så origtigt.
Men Georgina hade, då hon ännu var flicka, blifvit för
mycket van vid hyllning att fasta någon uppmärksamhet
der-vid, och hon skulle hafva ansett fullkomligt under sin
värdighet att i närvarande fall göra det. Kornelli, som icke
kände dessa omständigheter och dessutom var utrustad med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
