Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armar; och rustande med sin älskling glömde hon för stunden,
att något störande inträdt. Men då hennes blick händelsevis
föll på den bok, ur hvilken Lindorm den sista sälla aftonen
läste högt för henne, då kände hon en tår sakta nedsmyga.
Det föreföll henne som de aldrig mer kunde blifva så lyckliga
som de varit... åtminstone icke så länge Kornelli
qvar-stannade. Det insåg hon bestämdt.
I förmaket, der de båda herrarne sutto, syntes icke
heller någon skymt af lif och trefnad. Lindorm satt på en
soffa, framför hvilken stod ett bord, betäckt med böcker och
tidningar, men hela hans sysselsättning var att skrynkla och
åter släta ut ett veckoblad. Kaptenen stod vid fönstret och
ackompanjerade sina egna tankar med en trumning på
fönsterrutan.
Till all lycka ankom Hermer just lagom för att göra
en välkommen omvexling. Denne bemärkte lätt, att ej allt
stod så alldeles rigtigt till, och det förundrade honom
hög-ligen, att Lindorm öfvertalat Kornelli att qvarstanna, då han
vanligen icke önskade något annat sällskap än sin egen
om-gifning. Men utan att tillåta sig anmärkningar, gaf han med
vanlig friskhet samtalet en passande rigtning. Han lyckades
att bringa* någon jemvigt i de förstämda sinnena, och man
fann sig väl belåten, då Hermer slutligen föreslog ett parti
biljard. Härmed roade man sig intill middagen, och sedan
man sofvit litet eller en stund gäspat och sträckt sig på
soffan i sina egna rum, dracks kaffe .. . Och herrarne foro
ut att fiska... Så förled första dagen.
Den andra började med jagt, hvarunder de besökte
prest-gården, hvilken låg i vägen, och qvardröjde hos kyrkoherden,
o^ktadt den värda fru Barsks tydliga obenägenhet, en stor
sdel af dagen. Småningom kommo Lindorm och Kornelli
på en mera ledig, nästan vänskaplig fot med hvar andra.
Detta kände de begge och funno sig väl deraf. Då de om
aftonen återvände till Engelviken, såg Georgina med verkligt
nöje den märkliga förändring, som en hel dags sammanvaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
