Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lif och anda hade strömmat till kyrkan för att se och höra
något af dagens högtidlighet, sväfvade prostens dotter, den
förtrollande Alfhild, ensam genom de tomma, prydligt ordnade
rummen på prestgården. Lik en god fé öfverflög hennes
ljusa blick det hela, men dröjde framfor allt vid bordet,
och med särskildt välbehag på den pyramidformade, konstigt
brutna serveten, hvilken hon bestämt åt biskopen.
»Den kan blifva ännu vackrare», sade hon, och en skär,
rigtigt barnslig glädjerodnad purprade hennes kind vid tanken
på, att en liten beskattning af hennes myrten och det i
blomning stående rosenträdet från hennes fönsterorangeri skulle
ännu mer förhöja den aktade gästens hedersplats.
Snabb som tanken sjelf flög Alfhild efter blommorna
och åter till baka, långt ifrån att ana, att hennes oskyldiga
handling skulle medföra ett sorgligt förebud.
Hur ifrig och varm virar hon ej rosor och myrten om
serveten, men hvad händer... under brådskan af sitt
göro-mål stöter hon med armen mot en stor slipad pokal af högt
värde. Den föll i golfvet, och doft klingade de splittrade
styckena ända bort mot spiselkanten.
Blek af förskräckelse stod det stackars barnet med
den friska rosen i sin hand, men handen darrade så häftigt,
att blomman halkade ned ur sitt halföppna fängsel, och de
lätt upplösta fina bladen spriddes och blandades med
kristall-skärfvorna.
Med ett uttryck af verklig ångest betraktade Alfhild
förödelsen. »Pokalen!» var allt hvad hon förmådde
framstamma, men detta enda ord innefattade ock ett begrepp,
hvilket hon från sin tidigaste barndom lärt ana, utan att
rätt fatta, och just derföre hade det så mycket starkare
intryckt sig i hennes själ.
Att pokalen var en familjklenod visste Alfhild, emedan
hon hört, att den, för omkring femtio år till baka, jemte en
annan af alldeles lika* utseende, blifvit skänkt åt hennes
mormor på dess bröllopsdag, men det var henne obekant att
en mängd förhållanden, som för henne alltid förblifvit outredda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
