Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stode mig — dock, det är omöjligt, du kan icke fatta de
skilda och likväl genom ett visst band förenade smärtor jag
lider, ej höra de eviga missljud, hvilka söndersplittra min
själ i flera olika väsenden, men alla längtande till samma "
oupphinneliga mål.»
»Bästa Albano, vi äro nu så upprörda.. låt mig gå
ut på en liten stnnd! Jag är ej missnöjd med dig, ej sorgsen;
jag vet ju, att du omöjligt kan vara såsom andra menniskor
. . men — men låt mig gå, Albano! Det är så varmt.»
»Och det blir så kyligt, sedan du lemnar mig. Gör
dock som du vill, Telma! Du har icke nu något annat svar,
icke ens ditt vanliga hvarföre?» sade Albano bittert. »Men
är jag icke en narr! Jag vill ut. . min ridhäst har länge
stått sadlad; jag skall ...»
»Nej, Albano, du skall icke göra så som du gjort flera
aftnar förut!» afbröt Telma hastigt. »Du skall icke rida
utåt* skogen och blifva borta intill sent på natten, så att du
skrämmer i hjel oss, som äro hemma. Gode Albano, icke
detta, hör du! Låt mig hellre följa med dig . . jag rider så
gerna.»
»Och om då någon möter oss», svarade Albano med
ett hånande skratt, »skola de tänka att, liksom fordom
i sagan, det är något vidunder, som bortför en skön
prinsessa.»
»Ack, hur kan du skämta så grymt! Ingen skall tänka
annat än att vi, liksom andra menniskor, rida ut för att hemta
frisk luft. Kom, bästa Albano . . jag är glad som ett barn
då jag får rida.»
»Ack, du förträffliga tröstarinna, du förstår dig ändå
på den stackars sjuklingen! Du vill försona honom med
sig sjelf och ödet, men det arbetet blir ej lätt. Dock, kläd
dig nu. .. vi skola icke dröja.»
De unga redo ut. En qvarts timme derefter rullade
en kalesch in på gården. En något äldre herre steg ur. Det
var grefven, som kom hem och genast tog vägen till sina
enskilda rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
