Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synas, utan verkligen äro underbart lugna i jemförelse med
hvad de voro under sjelfva den skakande brytningen.
Blum gick nu, såsom vi nämnt, af och an och
funderade förnämligast på hvad intryck missräkningen af Leilers
plan skulle göra på denne. Han kunde ej rigtigt bedöma
styrkan af Leilers känslor för hans svenska inklination,
men han tog så der temligen för afgjordt, att efter det svar
Maria gifvit, måste saken förfalla af sig sjelf, ty Leiler kunde
naturligtvis icke mot hennes vilja och medgifvande begära
någon äktenskapsskilnad. Hvad åter beträffade den öppna
bekännelsen af Marias känslor för sin make, tyckte Blum, att
hon kunde sparat sig den förödmjukelsen, men strax
deref-ter erinrade han sig, att Maria icke hade den ringaste aning
om Leilers känsla för en annan qvinna: hon hade ännu
icke mottagit det sista slaget, underrättelsen om hans
otrohet, och således måste han erkänna, att hon haft fullt rätt i att
försöka hvarje utväg, som pligt, kärlek och moderlig ömhet
ingifvit henne att återföra den förblindade.
»Måtte hon blott icke hafva gjort äfven denna sista
för hennes stolthet säkert mest påkostande uppoffring
förgäf-ves!» tänkte Blum vidare. »Måtte hon ej snart erfara, att
han med köld och misstroende afhör berättelsen om känslor,
på hvilkas tillvaro han icke tror och icke vill tro, emedan
de, som beherska hans eget väsende, tillhöra den afgudabild,
han förvarar i sitt trolösa hjerta!»
Och Blum hade rätt. Leiler skakades väl af sin hustrus
bref, men det var mindre af den hemlighet, hvars insegel
hon der brutit, än af sjelfva saken såsom hinderlig för det
beslut han fattat; och då hans öga, med blickar som
profa-nerade det ädla i hennes sjelfbekännelse, flög öfver raderna,
nödgades han med ovilja erkänna att, när hon nu påstod
sig älska sin man och han sjelf icke kunde neka det hon
alltid tåligt och troget uppfylt de pligter, en hustru ålåge,
han, (när härtill kom henne? bestämda beslut att ej ingå på för
slaget om skilsmessa), nu med alla sina häftiga känslor och
stormande önskningar brottades i luften. Utom hennes medgifvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
