Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upprepa vi, flög till de med förtjusning skådade
grannlåts-stånden, och herrn, suckande öfver en äkta mans uppoffringar,
linkade ned till platsen, der kopparkärlen stodo för att
taga en ytterst frestande och smakftdl bränvinspanna i
ögon-sigte...
Under hela den tid Alfhild förnötte att åskåda de
lef-vande taflorna i marknadssalen, hade prosten Frenkman
qvar-stått på mellersta afeatsen af trappan. Han hade nemligen,
genom en bekants medverkan, kommit i köpslag om en större
kreaturshandel med en norrman, den samme som, enligt hvad
vi nyss hört, köpt »lille-gulen*. Men som prosten icke för
tillfället hade annat att bjuda än sina gamla dragoxar,
uppgjordes på stående fot, att den främmande, en handelsagent,
andra dagen skulle infinna sig på Hammarby prostgård för att
taga prosten Frenkmans beryktade ungboskap under
besigt-ning. Sedan detta var aftaladt, inträdde prosten i salen för
att söka sin dotter, hvilken han råkat glömma under den
lifliga afhandlingen.
»Gud ske lof att pappa kom! sade Alfhild glad. »Jag
går här helt ensam bland alla dessa främmande menniskor.»
»Kors, på min heder», inföll prosten, »glömde jag icke
att lemna dig kammamyckeln, min flicka!» Han öppnade
dervid dörren till det betecknade rummet och strax derpå.
kom Petter bärande med alla sakerna. Nu gjordes stor
toalett. Prosten påsatte den bästa peruken, ren krage och
dito halsduk. Alfhild plockade ut papiljotterna, hittills dolda
under bahytten, krusade de ljusa silkeslockame, knöt på den
lilla svarta kastorhatten med den långa eleganta plymen och
satte slutligen det fint krusade fräset omkring halsen. Då
ingenting vidare återstod, gick man ut i salen och drack
kaffe; middagen skulle intagas i sällskap med några bekanta,
sedan upphandlingen först var gjord. Prosten tog sin dotters
arm under sin, Petter följde efter med ett par korgar och så
vandrade man ut i stora vida verlden, den böljande
men-niskomassan. Det brokiga, vimlande lifvet och skriket till
höger och venster roade nu Alfhild obetydligt i jemförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
