Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemlighetsfullhet, som under ytan af lugn och köld gömmer
helt annat.»
»Parole d’honneur om jag detta bemärkt!» svarade
grefven och syntes dervid högst fundersam. »Äfven tycker
jag, att hvad du nu berättat bevisar alldeles motsatsen af
hvad du förmodar.»
Grefvinnan skakade på hufvudet med en min, som
förrådde otålighet. »Du bör väl af hvad jag nu yttrat kunna
inse, att jag måste vara öfvertygad, att detta förslag icke
stödjer sig på förtroende: det är tvärt om af ett hemligt
misstroende.»
»Till hvem?» utbrast grefven förundrad.
»Till arkitekten och dennes egentliga känslor för Telma
och hennes för honom.»
»Hvad är det du yttrar, min söta vän? Arkitektens
och Telmas känslor! Hvad är det för löjliga suppositioner?
Hvarifrån skulle de der känslorna hafva kommit så apropos?
eller, rättare, mal apropos?»
»Hvarifrån olofliga känslor komma», anmärkte grefvinnan,
»vet jag egentligen icke, ty, gud vare lof, jag har aldrig
erfarit sådana. Jag trodde likväl ej, att du, min vän, i
denna sak var lika fattig på erfarenhet som jag. Men
ursprunget är något, som föga hör hit. Allt nog, att jag
starkt misstänker ett ömsesidigt attachemang.»
»Det är utomordentligt märkvärdigt, att jag ej bemärkt
’det ringaste deraf», yttrade grefven, utan att synas förstå
sin gemåls lilla bitterhet, »min sann utomordentligt och högst
otroligt, kära Henriette! Arkitekten lärer ju vara kär i
prostens Alfhild? Är karlen besatt, som förvrider hufvudet
på alla qvinnor!»
»Arkitekten är en af dessa män, som se ut för helt
annat än de i sjelfva verket äro. Enligt min mening är
han ej passioneradt förälskad i någon af de damer, som
hans hexmästare-ögon förhexat. Men han låter admirera
sig med god smak. Och nu inser du väl, min vän, att
dessa ridter måste förekommas?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
