- Project Runeberg -  Kyrkoinvigningen i Hammarby. Roman /
91

(1883) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åtföljd af ett par betjenter, sprang grefven till grottan.
Redan på afstånd ropade han Albanos namn, men intet
svar följde utom stormens tjut. Ju närmare grefven hann
målet för sin korta färd, desto hastigare blef den flämtande
andedrägten, dess tyngre bröstet. Med vildt uttryck i de
spejande blickame såg han till höger och venster, men
ingenting upptäcktes utom de nakna grå murarne af grottan ...
»Stanna», befalde han de åtföljande, »jag skall sjelf gå in U
Han trädde öfver tröskeln. »Är du här, Albano?» I
grottan var kolmörkt. Grefven kunde ej se någonting, och
vid den förnyade frågan, hvarvid han trefvade omkring med
händerna, kändes intet utom den fuktiga stenväggen.

Detta var en fasaväckande stund för den gamla familjens
representant, för fadern till den siste ättlingen. Han stod
der djupt till jorden nedböjd af dödsångest. Hans son . ..
hvar fans han i delta ögonblick? Kanske på botten der
nere, hvarifrån bruden nyss blifvit upphemtad!»

Som denna tankeblixt slog ned i hans själ, utgick från
hans läppar ett skarpt förtviflans kallelseljud. Folket kom
ditåt. .. Springet, skriket, oredan blef högre än någonsin.

Båtar och hakar sattes i verksamhet......

På samma bord i försalen, der den beundrade
brudskruden nyss haft sin plats, låg nu den snöhvita bruden
utsträckt, omgifven af en mängd personer. Alla försök att
återkalla lifvet voro och blefvo dock fåfänga: ingen värme
återvände till det brustna hjertat, ingen imma blef synlig på
spegelglaset, som hölls framför hennes läppar.

Telma Rawenstein, den ljusa uppenbarelsen af en ädel
ande på jorden, hade återvändt till sitt ursprung. Men om hon
då ännu egt en redig tanke, är det säkert att hon föredragit
den död, hon vunnit vid den älskades hjerta, framför det
lif, spm var bestämdt åt henne.

Men hvar finnas väl ord, som måla friherrinnan
Rawen-steins och grefvinnans tillstånd.. . tvenne mödrar, i hvilkas
hjertan det rysliga slaget inträngt med blodiga klor, den
ena nästan förvissad, att slaget var oåterkalleligt, den andra

/

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:53:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efckih/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free