Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För att kanske sedan blifva öfvergifven af honom?»
invände gubben nästan skarpt.
»Det tror ej farbror!» svarade Alfhild med sjelfkänsla.
»Ack, fördöm ej Leiler helt och hållet! Tänk på hans första
uppfostran och intryck och huru de mest olyckliga
tillfälligheter sammansvurit sig mot hans bättre känslor.. Och så
vet farbror», tilläde hon med blyg ton, »att han aldrig
älskade Maria, att han aldrig älskat någon qvinna utom mig.»
»Jag hör, att hans talande tunga gått öfver till dig.
Annorlunda yttrade du dig i början, barn, när du erfor, att
han var gift.»
Alfhild rodnade starkt... »Farbror lille», sade hon helt
sakta, »jag känner det bittert äfven nu i afseende på de der
förhållandena, men då visste jag ju icke, att han skulle
skiljas vid sin hustru, ej heller att hans trohet och
ståndaktighet kunde bestå sådana pröfhingar som dem han sedan
genomgått, ej heller hade jag sett den karaktersfasta och lugna
Maria, som nu icke mera sörjer honom, och jag hade ej läst
de hemska anteckningame, hvilka liksom med en trollkedja
binda mig vid honom. Men trolleriet ligger dock väl endast
i kärleken ... Jag vill lida, fröjdas och dö med honom.»
Gubben Sebastian skakade på hufvudet. »Barn», sade
han vekt, »den der aftonen, då byggmästaren var här och
tog afsked af dig, måtte han alldeles hafva omskapat dig,
ty så öppet, har du ej förr talat. Du har förr trott på din gamle
farbror.»
Alfhild slog armarne om gubbens hals... »Förlåt, om
jag med för mycken ifver försvarat honom!» bad hon
ödmjukt. »I fall farbror blott ej mera vill säga, att han kan
öfvergifva mig, så skall jag tåligt höra allt annat, ehuru det
skär mig i hjertat, att min ädle farbror tänker illa om honom.»
»Nå, nå, min dufva, är han bättre än hans handlingar,
så är det sannerligen icke mig emot. Men så kan du väl
också förstå, att din gamle vän erfar en känsla af bitterhet,
kanske äfven afund, då han hör dig så villig att lemna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
