Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men tioriksdaler, från söta pappa, med så
inånga förmaningar samt större remisser; och
slutligen kunde äfven förtäljas, huruledes de
innerligt goda , nyförvärfvade vännerna artigt
och tjenstvilligt bjelpte vår hjette tillrätta
med hans medvurstar, skinkor, ostar och
brödfjerdingar. Det var så ljuft for mången
hungrig själ, icke att ”draga Jotf,” utan
“dela som bröder!” Men som allt detta
troligen skulle finna föga deltagande hos läsare,
som äro obekanta med universitetslifvet,
nödgas vi förbigå sådant, och meddela endast
det vigtigaste. Mannerstedt hade vistats
ungefär ett år i Lund, då hans far dog; ocb i
stället att, enligt allmän förmodan,
efterlem-na en vacker förmögenhet, fanns det, sedan
allting blifvit siktadt och sålladt af gode män
och fordringsegare, ”knappt spik i väggen/*
såsom ordspråket lyder. Det blef äfven så till
vida sämre än ordspråket, att icke ens
väg-garne återstodo; ty det gamla, kära och
tref-Jiga huset, der det fromma äkta paret
ge-nomlefvat så många lugna och lyckliga år,
såldes med det Öfriga, och en liten obetydlig
gård, innehållande’ett par rum, hvilka herr
Mannerstedt, under sin embelsmannatid,
begagnat som kontor, ett ringa liusgeråd och
några hundra riksdaler var allt som
lemna-des enkan. Det var en svår och hård stöt på
gamla dagar, att öfvergifva den boning, som
för benne egdeså rika och kära minnen; meo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
