Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fick sin nyfikenhet stillad och tillika gifva fett
prof af sina ädla och upphöjda tänkesätt, M
hon icke låtsade bemärka, att han i sin smär-*
ta varit af en annan*tanka än höti. I följd
häraf återkom genast det halft försvunna be*
bagliga småleendet, Samt var mildare och
behagligare än någonsin, då hott yttrade:
"Derom kunna vi tala sedan. Se nu jpå
hvad det här innehåller!9* Hon räckte ho*
Dom paketet.
Mannerstedt skutle, för att säga sanningen,
långt liellre hafva väntat härmed, tilldess han
kommit hem i sin ensliga kammare; med
kommerserådinnan skulle då blifvit på allvar
förtörnad, och Frans tyckte sig icke kunna
Vara så otacksam, alt af fri vilja ådraga sig
hennes vrede, efter så mycken bevisad nådig
huldhet. Medan Mannerstedt tänkte hit och
dit på denna kinkiga omständighet, och
tankfull vände paketet främ och tillbaka, ropade
kommerserådinöan till sin yngsta dottert
”Lilla Josephine, min docka! tag hit saxen
du klipper med !’*
Lilla dockan var ett under af lydnad; hon
kom på ögonblicket. Mamma tog saxen och
Sade: wSe så!” hvarvid snöret sprang
sönder , genom en qviek rörelse af hennes egen
ödla hand. Härvid faller af sig sjelf, att
Man-nersledt pligtskyldigast yttrade: “Jag
tackor ödmjukast, min nådiga fru
kömmerserå-dinna!” och papperét upptogs. Derinbto fon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
