Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ticka gifvarens namn. Jag tror således, alt
herrn gör rättast att gå dit."
”Då skall det ock ske/* svarade Frans
fiffigt "Huru baa fin nå upptaga det, har jag
likväl uppfyllt min pligt9 att frambära min
varma tacksamhet. Visar han sig formlig och
kall, skall jag blifva kort. O, jag skall nog
finna rätta tonen, det hoppas jag med Guds
bjefp! Försöka måste jag åtminstone/* *
Sedan Mannerstedt ytlrat dessa ord,
inträdde åter en tystnad, vida plågsammare fin
den förra; ty den gången visste man bestämdt
hvarom man ville och skulle tala. Nu
der-cmot visste vårt unga, betryckta par just intet
afbegge delarne; men någonting hade de dock
på b jer tat, det var klart. * Erinran om den
korta tid, man kunde räkna på en sådan
fribet som den närvarande, väckte emellertid
Rosas mod att komma till saken. Hon
nalkades pianot, öppnade en lådaderuti, och
framtog ett paket, vid hvars anblick Mannerstedt
kände en mycket olika rörelse med den han
erfor vid åsynen af det förra.
"Det är så oändligen obetydligt,*’ sade
Rosa, i det hon räckte honom det; ”men jag
bar sjelf sytt hvarje styng derpå.”
Hastigt, med lådande kinder ocb blixtrande
ogon, uppslet Mannerstedt omslaget, och
tryckte till sina läppar den portfölj, vi förut
sett i Rosas händer. Det innehåll, som då
fanos den, var likväl.nu borttaget.. Mannef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
